Den lila jumpern och omlottkjolen

Jag har sytt något! Och stickat! Och fotat och bloggat och publicerat. Så stolt. Men det var ju trots allt deadline idag för sypeppens tema #färgsprakande och när jag hade en sån färgsprakande outfit färdigknåpad var det ju bara att rigga kameran och svira ihop ett inlägg för att hinna lämna in. Vi kikar på vad jag hittat på:

Dessutom behagade solen kika in några minuter och det får vi tacka för i november. Jumpern har jag stickat efter garn som jag ärvt av farmor. Den är stickad i två trådar, en tråd mohair och en tråd angora. Så mjuk och lyxig. Mönstret har jag knåpat ihop själv och jumpern har varit som min terapistickning det senaste halvåret. Den har följt mig genom stressigt sommarjobb och pandemi, flyttstäd och uppackning, nytt jobb och tidiga mornar. En riktig bundsförvant som nu får fortsätta följa med på äventyr!

Baskern på för det! Kjoltyget fick jag av erik som hittade det på loppis och kom att tänka på mig. Sån lyx att få en massa fint material. Jag älskar mönstret och färgerna på tyget.

Mönstret till kjolen har jag utgått från boken Bryt Mönstret och mönstret Utu Kjol. Jag gjorde dock min kjol kortare och istället för att stänga kjolen med en D-ring valde jag att stänga den med en knytanordning istället.

Jag börjar komma in i ett skaparflow igen vilket känns så himla härligt. Det behövs verkligen nu. Så i söndags pluggade jag i symaskinen, satte igång en peppig spellista på repeat och så sydde jag tills kjolen var klar,

Vi får liksom peppa oss med det som faktiskt fortfarande funkar precis som förut. Och att ägna en dag vid symaskinen eller i soffan med stickningen, det är ju faktiskt bland det finaste. Glöm inte att skicka in ditt bidrag du med! On se reverra bientôt!