Det här med att ta tag i saker
Annars så rullar livet på nu igen efter de intensiva kollo-veckorna. Jag kan alltid tycka att det är lite jobbigt när man går in i så där intensiva projekt för det är som att hela ens ”normala” liv sätts på paus och när man sedan ska in i det igen blir jag stressad för att jag liksom ligger efter.
Men den här gången har jag verkligen försökt att undvika den stressen och pressen. En grej som jag bestämde mig för redan innan, var att den allra sista kolloveckan skulle jag viga all min tid åt den och inte ens tänka tanken att jag borde blogga, träna eller sy. Det hjälpte faktiskt jättemycket att inte behöva tänka på nått annat.
Den här första veckan efter kollot har jag istället vigt åt att försöka så fort som möjligt hitta in i rutinen igen och komma ikapp med saker som jag ligger efter med utan att känna mig stressad över det. Så klart har jag också tagit massor med pauser för att grilla, äta glass och läsa på verandan!
Jag är en typisk sån person som blir superstressad och får ångest av högar som växer och då vill jag inte ens titta åt högen och då blir den ju ännu strörre och så blir det en ond cirkel. Känner ni igen er i det? Bästa botemedlet är ju faktiskt att ta tag i högarna och se dem sjunka. Jag tycker att jag har klarat det riktigt bra den här gången och kan klappa mig själv på axeln. Klapp, klapp.
Tjoflöjt!