En evighet senare
Känns som att det var evigheter sedan sist. Men på en evighet hinner man mycket. Man hinner skriva ungefär hundra uppsatser, sy balklänning, göra bildprojekt, sy studentklänning, sy klart kläder som ska betygsättas, sy fel, sy om, sy rätt, sy klart…Äta sista skollunchen i skolan med de bästa, träna på stämmor inför studenten, ha myskvällar med gosmänniskor, dela ut manus till kollobarn och tusen saker till.
Här är en mobil som jag gjorde i all hast till bild-ochformkursen. Den är gjord av ståltråd, glaspärlor och krossat porslin.
Det krossade porslinet har vi hittat under golvet på vårat andra hus. Häftigt att tänka att porslinet i min mobil har människor druckit te ur för hundra år sedan eller så…
I samma kurs hade vi en uppgift som hette ”tema”. Mitt tema hette ”Gammalt till nytt – Ett litet sätt att rädda världen” Här nedan kan ni se ett kakfat som hör till temat.
Det är gjort av tallrikar och koppar/glas från röda korset som jag sedan limmat ihop med porslinslim.
Just nu förvarar jag smycken på det.
Nu ska jag gå och sova min skönhetssömn.
Tjoflöjt!