En liten hörna från mitt rum
Jag har ju utlovat en liten rundtur i min och Jossans nya lägenhet, men soltimmarna är lite för få för att jag ska hinna få till några vettiga bilder. Tills dess får ni hålla till godo med lite småglimtar ur den.
Eftersom det är en tvåa har vi både matsal och vardagsrum i mitt rum, men än så länge tycker jag att det funkar. Måste bara tillägga att boken som står i fönstret, Klitt-Per, är en fantastisk bok. Vi kan ha högläsning ur den nån gång här på bloggen.
Det finns som en liten innåtbuktning i rummet som blir som min lilla hörna. Här har jag järnsängen som mamma och pappa tog hit åt mig (den är helt fruktansvärt tung), sybordet som min mormor förut haft som sybord och mitt lilla sminkbord som jag hittade på loppis när jag var typ 13 och som jag slipade och målade om själv.
Bredvid sängen finns ett litet smalt fönster som gör min lilla hörna supermysig och lite så där drömsk och romantisk. När jag var liten bodde vi väldigt kompakt hemma med musikinstrument, leksaker och syskon. Så mamma delade av vårat lekrum i fyra delar så att jag och mina syskon fick en varsin ”hörna”. Jag minns att jag tyckte så himla mycket om att få ha något som bara var mitt och där jag fick möblera och arrangera precis som jag ville. ”Hörna” var alltså ett välanvänt begrepp hemma hos oss, typ som ”Fredrika, städa din hörna nu” eller ”Pelle, gå ut ur min hörna!”. En del av mina kompisar med egna rum förstod inte alls vad detta fenom var och trodde ofta att jag pratade om en höna… alltså djuret… Känns lite fint att ha en egen hörna igen.
Istället för gardiner har jag hängt upp min rosa pastellklänning och ett pastellblått nattlinne. Ser ni den fina knoppen till järnsängen? Finaste sängen <3
Jag känner mig inte riktigt färdig med hur hörnan ser ut än. Jag funderar lite på att hänga klänningar längs listen i taket men vill samtidigt inte att det blir för plåttrigt… Får fundera en stund till på det.