Sypeppen #53 – Den blåblommiga
Ja, vad är det jag sytt nurå undrar ni? Jo det ska jag tala om för er. Ett stycke klänning inspirerad av Tillys klänning Lilou. Tyget har jag köpt på en marknad i Leeds.
Jag har sytt två plagg ur Tillys bok Love at firts stitch och har kommit fram till följande. Jag älskar designen på plaggen, de tydliga bildera och beskrivningarna. Men själva mönstren funkar inte på min kröpp. Så denna gången utgick jag från mina egna grundmönster och försökte apa efter Tillys mönster.
Livet är formsytt med insnitt och en formad urringning.
Kjolen är veckad
och i ryggen har jag sytt i ett dolt blixtlås.
I sidorna har jag sytt i ett par fickor pga klänningar med fickor e bäst.
På ett sätt är jag väldigt nöjd med klänningen. Eller ja jag hade kunnat vara det. Tyget är jättefint, jag har ansträngt mig att fodra den och sy i fickor, det är andra gången jag syr klänningen så jag har kunnat rätta till saker som inte kändes bra förra gången. Men denna klänningen är också anledningen till att jag skrev inlägget 7 anledningar att sprätta och repa upp mer. För den här klänningen hade jag behövt sprättat upp och gjort om en hel del på. Jag skulle varit lite noggrannare och låtit den ta mer tid. På bild ser den ju fin ut men på nära håll syns skavankerna. Jag hoppas jag kommer älska och använda den ändå men den här klänningens största syfte kommer nog vara att jag till slut fick inse att jag kommit till det stadiet i min sömnad där det är dags att repa upp och göra om mer.