Mitt textiltryck

En av uppgifterna till min ansökan var att tänka på någon textil referens som på något sätt betyder nått för mitt sätt att arbeta på. Något eller någon som inspirerar mig i mitt arbete och som jag påverkats av.  

 
Min största inspirationskälla är alltid min farmor. Jag har alltid inspirerats av hennes drivkraft och estetik. Hennes sätt att ta till vara på tid och material, att ta hand om och vårda både människor och ting och alstren hon skapade. 

Jag funderade över vem som anses vara konstnär, designer och hantverkare. Vems alster är konst och vems alster är bara en kudde? Jag funderade över den tid som farmor växte upp i och vilken syn textilt hantverk hade då. Jag funderade på om farmor fötts i en annan tid eller i en annan typ av samhälle med ett annat sätt att se på kvinnors arbete. Kanske hade både hon och andra sätt på alstren som hon skapade på ett annat sätt? 

Ut i från de tankarna började jag undersöka kvinnor som var yrkesverksamma inom textilbranschen under ungefär samma tid som farmor va ung. Jag läste om vad de skapade och hur de skapade. 

 
Jag blev framför allt inspirerad av två kvinnor, Astrid Sampe och Viola Gråsten. 

Astrid Sampe, föddes 1909 och jobbade som formgivare på Nordiska Kompaniet, där startade hon och blev chef över NK:s Textilkammare och textilkammaren blev ett viktigt centrum för den svenska textilkonsten.  Astrid Sampe var i takt med sin tid, utbildad textiltekniker och arbetade med konkretismen. Hon använde sig mycket av den relativt nya och lätthanterliga filmtryckstekniken. Filmtryckstekniken ledde till ett nytt behov av mönster och färg och mot slutet av 40-talet tillkom en stram stilisering och lekfull surrealism som ledde till en ny stilutveckling. Astrid Sampe var både en skicklig affärskvinna, en begåvad formgivare och en av Sveriges mest framgångsrika textilindustridesigners. Ett av Astrids kända alster är handduken Perssons kryddskåp.

Född och utbildad i Finland kom Viola Gråsten till Sverige 1944 när kriget hade gjort ull till en bristvara i Finland.  Hon blev snabbt en av Sveriges mest uppmärksammade textilkonstnärer och inledde en ny tid i svensk textilkonst med sin modernistiska konst, flödande former och ovanliga färgkombinationer. Viola blev väldigt folkkär  och nådde inte bara ut i offentligheten utan påverkade även ”vanligt” folk och då främst den modemedvetna ungdomen. 

Utifrån de här tankarna skapade jag ett mönster inspirerat från en tamburin som jag sedan tryckte på tyg och papper.  Jag ville leka med mönstret och utnyttja att jag kunde styra mönstret. Sedan sydde jag upp en outfit bestående av byxor och omlott-topp. I själva bilderna ville jag försöka fånga den typiska lekfulla och surrealistiska 60-tals modebilden. 

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om det här arbetet eftersom jag jobbade så mycket med det. Mönsterpassningen, om alla gånger jag tryckte fel, om tyget som tog slut och om alla mina tankar. Men det inlägget skulle bli hur långt som helst så vi nöjer oss här!