Någonting att hålla i handen

Vilka konstiga tider vi lever i just nu. Allting är upp och ner och rullar samtidigt på. Universitetet har evakuerats så jag jobbar hemifrån just nu. Jag hoppas att du inte påverkats allt för mycket och att du mår bra i dessa märkliga tider.

Sömnad och stickning har alltid fungerat som terapi för mig. Stickningen är något konkret att hålla i händerna som sakta växer fram maska för maska, varv för varv. Den monotona stickningen tillåter tankar att komma och gå och den kluriga stickningen tillåter hjärnan att fokusera på annat än tankar.

Sömnaden är konkret och metodisk. En söm sys från punkt A till B för att sedan pressas och bli slät. När du klipper kräver tyget din fulla uppmärksamhet och saxens bekanta ljud när den klipper i tyget är något att vila i ett ögonblick. Att sy är att ta sig från punkt A till B om och om igen tills du har ditt färdiga alster i händerna. Bra en söm till, ett moment till innan du drar ut strykjärnet ur kontaktuttaget och stänger av symaskinen. Det får tiden att gå och samtidigt stå still.

Skapandet är något att hålla i handen när annat känns osäkert och oklart. I morgon är sista dagen att lämna in ditt bidrag till sypeppen. På grund av skolans evakuering har jag inte riktigt hunnit sy och fota allt som jag planerat. Men en del av det jag gjort kommer komma upp i dagarna! Hoppas du mår bra <3